Veckan som gått: Intensiva tider med Demenscenter, Sjukdomskostnadsavdrag, budgetar m.m

 Just nu är det intensiva veckor, både inom kommunpolitiken och i lagtinget. Oktober månad kommer att ägnas åt budgetarbete, som redan påbörjats på båda håll. Ni är välkomna att komma med synpunkter och förslag inför budgetprocessen, om ni har några önskemål eller idéer om vad som borde förändras. Söndagens förmöte inför fullmäktige fokuserade främst på demenscentret och förskolan vid Strandnäs skola.

I måndags behandlade vi den tredje ändringen av budgeten. Det mest centrala i denna ändringsbudget är bildandet av Axferries. Jag kommer under oktober att fördjupa mig i denna process, men jag är övertygad om att detta är rätt väg för att säkerställa en trygg skärgårdstrafik.

Stadsfullmäktiges möte på tisdagen handlade huvudsakligen om demenscentret. Det finns mycket att säga om detta projekt, vilket jag kommer att återkomma till senare i oktober. Jag är "nöjd" med att vår grupp arbetade hårt för att hitta en gemensam lösning som samtliga partier kunde acceptera. Självklart är det beklagligt att projektet återigen försenas till decembermötet, men då kommer ett beslut att fattas. daghemmet i Strandnäs bordlades till nästa möte, och då kommer vi att redovisa våra ståndpunkter i frågan.

Plenum på onsdagen handlade om tillfälligt likviditetsstöd till kommunerna, vilket jag tror är viktigt, även om det inte kommer att rädda de kommuner som har allvarliga ekonomiska problem. Ny lagstiftning gällande flyghavre diskuterades också, även om den frågan i sig inte är av större betydelse. Under debatten lyftes däremot främst problematiken med hönshirs och nattskatta, vilket är ett tydligt problem på södra Lillängen, där både vi och andra gårdar drabbats. Vi gör vad vi kan för att hindra spridningen till kalkfuktängarna, men det är en stor utmaning.

Landskapsregeringen har även lagt fram ett förslag för att effektivisera och modernisera verksamheten inom Fordonsmyndigheten samt tillhörande lagstiftning. Syftet med dessa förändringar är att skapa en smidigare hantering och tydligare rättslig grund, vilket samtidigt ska underlätta Fordonsmyndighetens arbete.

Tre motioner som vi behandlat i LKU togs också upp.

Ltl Christian Wickströms lagmotion nr 2/2023-2024 föreslår att upphäva förbudet mot att samtidigt vara ledamot i lagtinget och medlem i landskapsregeringen. Detta är en fråga som har debatterats under lång tid och har tydliga konsekvenser för vårt parlamentariska system. En förändring av detta slag bör dock inte genomföras utan en noggrann utredning och en bred diskussion i lagtinget. Vi anser att det är av yttersta vikt att bevara en tydlig uppdelning mellan lagstiftande och verkställande makt för att säkerställa en fungerande parlamentarisk kontroll. Socialdemokraterna stödjer inte förslaget, eftersom det skulle försvåra bemanning och en rättvis representation i alla utskott.

Ltl Mika Nordbergs lagmotion nr 3/2023-2024 föreslår ett krav på kvalificerad majoritet vid beslut om infrastrukturanslag som överstiger 10 miljoner euro. Denna fråga rör budgetprocessens stabilitet och effektivitet. Det handlar om hur stora ekonomiska beslut ska hanteras och vilka majoritetskrav som ska ställas för att säkerställa att besluten är demokratiskt förankrade. Samtidigt måste vi undvika att komplicera beslutsfattandet i en sådan grad att det hindrar utvecklingsprojekt och nödvändiga investeringar. Kommer projekt att styckas upp för att undvika 10-miljonersgränsen? Hur hanteras det om ett projekt sträcker sig över flera mandatperioder? En ytterligare problematik är att detta i praktiken tvingar regeringar att alltid ha minst 20 mandat (2/3) för att få det att fungera.

Ltl Veronica Thörnroos lagmotion nr 4/2023-2024 föreslår att endast ordinarie invalda ledamöter i lagtinget ska kunna väljas till talman och vicetalman. Detta handlar om lagtingets interna organisation och de principer vi vill upprätthålla i vårt parlamentariska system. Kravet att talmannen ska ha ett starkt mandat från väljarna är rimligt, men vi har också sett att vicetalmän kan fylla en viktig funktion utan att vara ordinarie ledamöter. Även denna fråga bör utredas inom ramen för en bredare översyn för att säkerställa en flexibel och representativ lagtingsorganisation. Jag kanske anses jävig i denna fråga, då jag själv är ersättare, men en ersättares röst väger lika tungt som en ordinarie ledamots, och de har samma rättigheter att inneha poster i lagtinget.

Torsdagen ägnades åt arbete i Lag- och kulturutskottet, där vi hade mycket intressanta höranden. Informationshanteringslagen är ett fascinerande och utmanande område att arbeta med.

Fredagen innehöll två plenum. Oppositionen har under flera dagar försökt förhala frågan om sjukdomskostnadsavdraget. Jag har inte ändrat ståndpunkt i frågan och kommer att förklara detta närmare i oktober. Även om nya uppgifter har framkommit, framför allt från finska regeringen, kvarstår det faktum att få tillbaka cirka 10% ett till ett och ett halvt år senare inte är en rimlig kompensation för ökade kostnader från riket. Det kan konstateras att både i Finland och på Åland är det dyrt att vara sjuk, vilket jag anser är en orimlig utveckling.

Nu ser jag fram emot att ladda batterierna med fotbollsträning och sedan njuta av lugn och ro tillsammans med familjen.