Förra söndagen hade vi från lagtinget möjlighet att träffa UNR och hit var även åländska ungdomar inbjudna. Tyvärr var det väldigt få representanter från lagtinget och även ungdomar. Det belyser också problematiken som finns på Åland för att öka delaktigheten bland ungdomar. De ungdomar som var på plats från Åland var väldigt duktiga i diskussionerna, så även om de var få så kom deras åsikter och tankar fram på ett bra sätt. Här är listan över saker som kan göras på Åland för att öka ungdomars delaktighet.
På Åland är ju grundproblematiken att egentligen inget parti har en fungerande verksamhet för ungdomar. Det som ytterligare försvårar på Åland är att många åländska ungdomar vet att de är på väg bort från Åland redan när de går i gymnasiet. Att 1453 Ålänningar studerade utanför Åland 2023 tydliggör detta problem. De som flyttar tillbaka till Åland kommer då oftast tillbaka efter att de fyllt 2025 och då kan de uppleva att det är "för sent" att börja med politiken. När retoriken blir mer och mer hård inom politiken och media letar efter rubriker avskräcker det fler att börja involvera sig i politik. Det här måste vi som politiker arbeta för att få bort.
Det här är våra gemensamma tankar ungdomarna, Ungdomens Nordiska Råds representanter och lagtingsledamöternas:
Inrättande av en ungdomskoordinator på Lagtinget
Det föreslås att en ungdomskoordinator tillsätts på Lagtinget med ansvar för att främja ungdomars inkludering i det politiska arbetet. Denna roll bör i första hand innehas av en ung person (cirka 18–25 år) som kan kombinera uppdraget med sina studier. En sådan person skulle vara mer tillgänglig och i direkt kontakt med unga, vilket säkerställer att ungdomar lättare kan engagera sig. Dessutom har en ung koordinator bättre förutsättningar att förstå och använda rätt kommunikationssätt för att nå målgruppen. Om unga saknar kunskap om hur de kan påverka politiken, blir det också svårare för dem att delta.
Ungdomsrepresentant i utvecklings- och hållbarhetsrådet
Tack vare att vi har ett utvecklings- och hållbarhetsråd (För mandatperioden 2024-2025 har civilsamhällets nätverksgrupp utsett Josefine Egenfelt,
Martha Hannus och Karl Wahlman till civilsamhällets representanter i rådet.
Nätverksgruppen för hållbara kommuner har utsett Minna Hellström till kommunernas
representant i rådet. Ålands kulturdelegation har utsett Jonas Wilén till kulturens
representant i rådet. Jord-, skogs- och vattenbrukets intresseorganisationer har valt
Mikael Lundell till lantbrukets representant i rådet.
De utöver ovan nämnda medlemmarna i rådet utses av landskapsregeringen. Beslöts utse:
Rebecka Eriksson
Marcus Koskinen-Hagman
Niklas Lampi
Susanne Olofsson.)
Det är av vikt att undersöka möjligheten att inkludera en ungdomsrepresentant i utvecklings- och hållbarhetsrådet. I ett första skede skulle representanten kunna väljas genom elevråden, som redan är demokratiskt valda av sina skolor. Det är dock viktigt att säkerställa att elevråd från alla skolor ges möjlighet att utse en representant. Även om en ungdom inte kan representera alla unga, är det ändå ett steg i rätt riktning för att öka ungdomars inflytande.
Plattform för politiskt engagerade ungdomar
En annan möjlighet är att utforska skapandet av en politiskt obunden plattform för ungdomar med politiskt intresse, där de kan mötas, diskutera och utveckla sina idéer. Det här är likt det arbete som Rädda barnen utfört med sina ungdomscafén. Ett sådant forum skulle kunna fungera som en mötesplats för politiskt engagerade ungdomar, där partipolitiska gränser inte står i fokus. En gemensam plattform skulle främja samarbete och dialog utan att syfta till medlemsrekrytering.
Aktiv kontakt med studentföreningar
Det är av stor vikt att upprätthålla en aktiv dialog med studentföreningar i Helsingfors, Uppsala och andra städer där åländska studentföreningar finns representerade. Detta skulle underlätta för studenter att behålla kontakten med det åländska samhället och på sikt engagera sig politiskt när de återvänder. Exempelvis kan aktörer som Johan Ehn och Mats Löfström intensifiera sina kontakter med Ålands studentförening i Helsingfors (ÅSFH) och på den svenska sidan skulle vi behöva hitta andra lösningar.
Förstärkning av ungdomsrådens inflytande
Det ungdomsråd (Mariehamn) som existerar idag bör säkerställas ha ett reellt inflytande. Att endast få lyssna på möten är inte tillräckligt för att skapa ett givande engagemang. Det är avgörande att ungdomsråden får möjlighet att aktivt påverka den politiska agendan och framföra egna förslag till både fullmäktige och styrelsen. Det måste vara en dialog, inte en enkelriktad kommunikation. Lagtinget behöver ta mall och skapa ett liknande ungdomsråd, men med ledamöter från hela Åland.
Lågtröskelinitiativ för ungdomsengagemang
Deltagande i möten på Lagtinget kan upplevas som formellt och med en hög tröskel för unga. SKUNK och Rädda barnen är här goda exempel på föreningar som arbetar med detta. Det bör skapas fler lågtröskelmöjligheter där ungdomar som är intresserade av att delta i politiken kan engagera sig. Det är fördelaktigt om yngre politiker kan vara förebilder och dela med sig av sina erfarenheter från exempelvis kommunfullmäktige. Att direkt samtala med ministrar kan vara skrämmande för många unga, och därför behövs fler tillgängliga ingångar för dem som vill engagera sig.
Vi politiker behöver finnas närmare ungdomarna
Tidigare så var partierna inbjudna till våra högstadieskolor och gymnasier för att förklara vår politik och berätta om det politiska värvet på tex samhällskunskapslektioner. Det här skulle behöva starta igen för att ge ungdomar större möjligheter att se det konkreta arbetet och ställa frågor till oss politiker.
Kommentarer
Skicka en kommentar