Nu är de sista tänderna utdragna. Känns väldigt konstigt att vara 34 år och utan tänder. Som tur är det bara ett halvår jag är utan och sedan sätter vi in nya. Efter omständigheterna mår jag trots allt bra även om det tar ont och jag har svårt att tala. I jämförelse med hur det var tidigare är detta ändå långt mycket bättre. Jag märkte efter att de dragit ut mina tänder från överkäken hur ont jag hade i mina nedre tänder. Antagligen har jag vant mig vid att ha ont och när överkäken var utan värk "märkte" plötsligt nedre käken hur det borde kännas. Mina tänder har stoppat mig från att göra många olika saker. Tv-sändningarna av stadsfullmäktige har känts besvärliga och alla möten där man behövt vara nära människor har varit svåra då ens andedräkt varit bedrövlig.
Det här kan vara den första bild på fem år då jag frivilligt visar mina tänder. Jag har ännu inte lärt mig att le för jag har under så lång tid försökt dölja mina tänder. Nu är det bara att öva, öva och åter öva. Huvudvärken har redan börjat släppa och jag tror att jag för första gången på många år skall få känna på hur det är att vara "frisk". Utan infektioner i munnen och utan någonting att dölja. Följdfrågan för många är ju säkert varför jag dragit på det så länge? Dels beror det ju på pengar. Den här tandoperationen kommer att kosta ungefär 20000-30000 euro. Den andra orsaken är att tandläkarna ville spara delar av mina tänder och bygga bryggor emellan dem. Det här var jag inte alls intresserad av när jag redan avskydde mina tänder. Nu kom vi äntligen till skott och jag hoppas att mitt liv skall bli mycket enklare när det här är färdigt. Jag kände mig precis som lejonet i Niklas och Lejonet när jag steg ur tandläkarstolen idag!
Kommentarer
Skicka en kommentar