Åsikt från en pedagog i Strandnäs och stadsstyrelsemedlem gällande beslutet om att inte bygga ett daghem vid Strandnäs skola.

 

Jag är stolt över den Socialdemokratiska gruppens anföranden gällande daghemmet i stadsfullmäktige och även i stadsstyrelsen. Jag tänker inte återupprepa de saker som mina kamrater sade igår, men det fanns felaktigheter i vad de andra partierna förde fram och ej tillräckligt med information i vissa frågor som jag vill förtydliga och förklara. 

 

I lagtinget har många av de politiker som var med och tog beslutet igår sagt att det är mycket viktigt att göra barnkonsekvensanalyser gällande politiska beslut. Jag håller givetvis med då jag själv sitter med i Rädda barnens styrelse och barnkonsekvensanalyser alltid har varit viktiga för mig. Tråkigt bara att man inte tog hänsyn till det när man fattade beslutet i stadsfullmäktige. 

1.     Gör man ingenting åt parkeringssituationen för Strandnäs skola, så kommer en allvarlig olycka ske inom kort. Det finns alldeles för få parkeringsplatser kontra personer som arbetar på skolan (+100st). Lägg därtill alla föräldrar som kör sina barn till och från skolan, så är parkeringsplatserna ytterst osäkra platser kring skolgården. 

Som exempel var jag med i vintras då en elev föll med cykeln och gled in med benet under min bil då det var mycket halt. Som tur var lyckades jag få stopp på bilen innan olyckan var framme. Liknande historier kan många andra av oss som kör bil till skolan berätta och det är bara en tidsfråga innan något allvarligt inträffar. Det är märkligt att bilarna och cyklarna kör in och ut på samma väg som fotgängarna och cyklisterna på södra sidan.  Förvisso kan man tala om att föräldrar ej behöver köra sina barn till skolan, eller att eleverna kunde bli avsläppta utanför Backebergs sportplan istället för inne på skolområdet. De flesta politiker med den åsikten är och andra sidan de politiker som tycker att bilarna borde få mer utrymme inne i staden och att Maxinges dragningskraft är för att man kan parkera så nära butikerna. Det här gör att detta resonemang känns ganska skevt. Oavsett så är risken för olyckor för eleverna så pass stor att det bör beaktas i en barnkonsekvensanalys. Detta alltså innan ett dagis är byggt, vilket gör att man måste göra något åt situationen även om man ej bygger dagiset så att det står klart 2024. 

 

2.     Hur ser utrymmesbristen ut i Strandnäs skola just nu? Jag har arbetat i snart tio år i Strandnäs skola och varje år är det något utrymme som blivit ombyggt till ett litet utrymme för att bli klassrum/vilorum för en eller ett par elever. Under den här perioden har allt fler elever fått ett utökat behov av mindre utrymmen, vilket gör att ett stort klassrum ej är ett alternativ för dem. Det är även därför jag under de senaste åren har försökt få fram en resursskola och ett resurscentrum på Åland. Tyvärr verkar det inte bli verklighet under den här mandatperioden heller. Vi kan ta mitt rum som exempel över behovet av mindre utrymmen. Jag är lärare i studion i Strandnäs skola för åk 6-9. Nästa år kommer jag att ha minst 20 elever. Det är alltså mer än 20 elever i fyra årskurser som behöver arbeta i smågrupper i en del ämnen och i ett fåtal av fallen i samtliga ämnen. Senaste rummet som nu är planerat att bli en skolsal är vår datasal (där vi har våra Ipads och datorer), men efter det är utrymmet slut i den nuvarande skolan. Det rummet är helt utan fönster och väldigt litet. Dessutom räcker inte dessa utrymmen till för mina elever. Då tar jag inte ens upp hur situationen i åk 1-5, men som ni ser så blir det uppskjutna bygget ett mycket stort problem för skolan. Det är också det ändrade arbetssättet gällande små rum kontra stora salar som är en del av kostnadsökningen i detta projekt och generellt i skolor just nu. 

 

3.     Det pratas om att man skall spara ner kostnaden på projektet genom att bygga skolan i ett plan istället för två. Det är många av de pedagogiska fördelarna som då går förlorade, men det kan ni läsa om i föredragningslistan. Dock är det några saker som glöms bort då man talar om att Strandnäs skola har en stor skolgård. För det första pga dagisbygge , bil- och mopedbilssituationen bör en avsevärd förstoring göras av parkeringsplatserna vid strandnäs skola. Det blir 75 dagisbarn plus 60 fritidshemsbarn och potentiellt ca 450 övriga elever som kan bli körda till skolan varje dag. Skolgården är relativt stor, men man skall komma ihåg att skolgården används till stora delar som plats för gymnastiklektioner 9-15 varje dag, vilket minskar möjligheterna till rastaktiviteter. Om 950m2 skall göras i ett plan, så försvinner ytterligare 475m2 av dagis- och skolgård. 

 

4.     Jag vill påstå att det är ett naivt antagande att befolkningen och elevantalet i Strandnäs skola inte skall fortsätta att öka, eller åtminstone ej minska. Orsaken till denna tilltro gällande tillväxt är följande. Tack vare Maxinge är det attraktivt att bosätta sig i den norra delen av staden. Som exempel kan jag ta de tre hus som jag vet om som senast sålts i Dalbo. Från de tre husen har familjer flyttat in till staden då deras vuxna barn flyttat ut och familjerna som flyttat in är två tvåbarnsfamiljer och en trebarnsfamilj. Det är ju precis den här flyttningsrumban som vi hoppats på som politiker och som vi nu även får. Detsamma kommer småningom att ske på både Solberget och Kalmarnäs. Under de tio år som jag arbetat i Strandnäs har elevantalet aldrig minskat och det kommer heller inte att ändras nu. 

 

5.     Tron att det kommer att bli billigare att bygga tror jag ej på. Har jag fel är jag den första som erkänner det, men rent generellt så gäller det att ju längre du väntar ju dyrare blir bygget. 

 

6.     När jag för några veckor sedan var med på Nordiska kulturrådets möte i Helsingfors så pratade många om vikten att skolor, dagis, kultur och fritid måste få kosta för att locka till inflyttning och det tycker jag att är en självklarhet. I en stad som har ett stort ackumulerat överskott och en extremt hög soliditetsgrad (för en kommun), så är inte viktig byggnation som dagis, skolor, äldreboenden eller övriga serviceinstanser något annat än en satsning som skall göras. 

7.    Jag tycker inte om sättet att jämföra internhyror i våra verksamheter med vad vi skall ge för servicenivå. När man säger att pga att vi bygger ett dyrare daghem i så fall måste spara in på skolmateriel, assistenter, mat eller lärare. För mig är det en självklarhet att om vi skapar fina friidrottsarenor, skolor, daghem, bibliotek, demenscenter eller en docka för Pommern, så skall detta inte påverka innehållet i våra verksamheter.  Soliditetsgraden (kommunens tillgångar  delat med det egna kapitalet, dvs 132,2milj euro/167,3 milj euro=79%) är extremt bra i Mariehamn. Vanligtvis brukar man räkna med att de kommuner som kommer upp till 70% soliditetsgrad har en väldigt bra ekonomi. Mariehamns höjde sin soliditetsgrad med 0,6% enheter till 79% i årets bokslut. Lägg till att vi även har ett ackumulerat överskott på 54 miljoner euro så ser ni att vi har det väldigt bra ställt ekonomiskt i vår kommun. 

Det är bra att alla partier lovat att de vill att det skall bli ett bygge. Nu får vi med spänning följa hur mycket dyrare det kommer att bli, vad för konsekvenser det medför för barnen, föräldrarna och lärarna och hur många år det förlängs med. Enligt det tidigare beslutet som nu är nedröstat skulle bygget stå klart senast 2024.