Den 30.08 fick jag beslutet från Utbildnings- och kulturavdelningen gällande min validering till klasslärare. Jag har läst grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp, på högskolan i Gävle dvs en examen på avancerad nivå som jämställs med en högre högskoleexamen i Finland.
Beslutet som togs är följande: ”Villkorligt beslut. Sökandes lärarexamen avsedd för åk 4-6 medför behörighet att verka som klasslärare i årskurs 1-6 i grundskolor på Åland efter att sökande genomgått en kompensationsåtgärd bestående av ett lämplighetsprov alternativt en anpassningsperiod. Sökandes kunskaper som har förvärvats genom yrkeserfarenhet täcker inte den väsentliga avvikelse som finns mellan sökandes utbildning och den utbildnings som krävs för klasslärare åk 1-6.”
I motiveringen står bland annat. ”Lämplighetsprov för lärare kan genomföras fr.o.m år 2020 via öppna högskolan på Åland. Sökandens anpassningsperiod är ett läsår i någon av årskurser där sökanden är obehörig och därmed kompenserar för, i det här fallet i årskurs 1-3. Under anpassningsperioden utövar sökanden klassläraryrket under handledning av en behörig yrkesutövare. Anpassningsperioden innebär klassundervisning i stor gruppinom allmänundervisning, där man undervisar och går framåt enligt allmänna läroplanens mål.”
Den arbetserfarenhet jag försökte få tillgodoräknad är denna: Föreståndare fritidshemmet Tärnan år 2007-2013. På fritidshemmet hade jag hand om alla föräldrasamtal, utvecklingssamtal och kontakt med myndigheter såsom barnskydd etc. Här arbetade vi också mycket med språkutveckling och fonologisk medvetenhet. Det var också jag som hade ansvaret över arbetsplanens utformning som också omfattade språkutveckling. Eleverna gick i årskurserna 1-2. När vi de två sista åren organisatoriskt var underställda skolan höll jag i Kiva lektioner och satt även med i KIVA teamet (antimobbning). 38,25h/v x 46v x 7. Totalt ca 12000 h som föreståndare.
Åren 2013-2018 arbetade jag som skolcoach i Strandnäs skola. Där satt jag med i EVG (elevvårdsgruppen) och i deras Kiva team. 38,25h x 46 x 5. Totalt ca 9000h som skolcoach.
År 2018-2019 har jag arbetat och arbetar som lärare i studion i Strandnäs skola. Denna studio är för elever inom NPF(Neuropsykiatriska funktionsvariationer), men som studerar enligt den allmänna läroplanens mål. Jag hade totalt 26h/v och hade stort stöd av den handledning jag fick av en behörig yrkesutövare. Jag hade två elever som gick i årskurserna 2-3. Totalt hade jag åttaelever. De elever som var inom årskurserna 1-3 hade jag totalt tio timmar i veckan under både höst- och vårterminen. De ämnen jag undervisade i var svenska, matematik och omgivningskunskap.
Utöver detta har jag arbetat som stödperson åt NPF-elever i över tio år, sju år som Fotbollstränare årskurs 3-9, lägerledare och tränare för DUV etc. Totalt nästan 20 år inom det sociala.
Jag ställer mig frågande till varför jag inte får någon som helst kompensation trots min arbetserfarenhet, utan likställs med en studerande helt utan arbetslivserfarenhet? Hur är det möjligt?
Vad är den väsentliga avvikelsenmellan min utbildning 4-6 och den utbildning som krävs för klasslärare åk 1-6 som jag inte skaffat mig med min arbetslivserfarenhet?
Lämplighetsprovet som först skulle vara klart till vår examen juni 2019 och nu skall vara klart fr.o.m år 2020. Betyder detta att jag kan skriva detta prov första januari 2020? Om inte, blir jag igen exkluderad från att söka ordinarie arbeten ytterligare ett år. Detta betyder samtidigt att många andra i samma situation som mig är dömda till att inte ha lön över sommarlovet och att inte heller kunna få tillsvidare arbeten under ytterligare ett år.
Vi som är utbildade i Sverige går alltså två terminer som obehöriga lärare och erhåller därför en betydligt sämre lön, samtidigt som de som stannade i Sverige efter utbildningen får rådet att inte ta arbetet ifall de inte får åtminstone 30.000kr i ingångslön. Om jag inte är behörig med min arbetserfarenhet, hur skall vi då kunna vara attraktiva för en arbetskraftsinflyttning från Sverige när det gäller lärare? Landskapet har tidigare hävdat att blandningen av Finska och Svenska lärare är viktig, men nu kommer det förmodligen inte att bli något av med den mixen längre.
Definitionen av vad ”stor grupp” innebär saknas. Jag hade åtta elever även om bara 1-2 per gång var i årskursspannet 1-3. På fritidshemmet Tärnan hade jag alla år mellan 54-65 elever. Jag har även varit lärare i gymnastik och slöjd i ”stor” klass. Som fotbollstränare hade jag 8-26 spelare som jag tränade tre timmar i veckan och reste med under helgerna. Jag är även utbildad fotbollstränare för ungdomar upp till 19 år. Vad är det jag behöver lära mig gällande stora grupper och vad är en stor grupp?
Jag kommer att lämna in ett besvär till högsta förvaltningsdomstolen. Detta kostar 510 euro, men jag vill pröva ifall det här beslutet verkligen är korrekt. Sedan kommer jag även att kontrollera vad jag kan få för lärarlegitimation i både Sverige och i Finland. På FSLs(Finlands svenska lärarförbundet) hemsida står det "Om du i Sverige, Norge, Danmark eller Island har avlagt examen för klasslärare inom grundskolan och ditt studieprogram var minst treårigt, har du klasslärarbehörighet också i Finland".Det här är en perfekt valfråga för mig både generellt och på det politiska planet, samtidigt som det är av stor betydelse för mig också på det personliga planet.
Henrik Löthman (O)behörig lärare
Kommentarer
Skicka en kommentar