Mitt första "riktiga" arbete var på fritidshemmet Tärnan. Här grundlades mitt intresse för att också inrikta mig på att arbeta med människor. Jag började som assistent på fritidshemmet och lärde mig massor tack vare Gull-Mai Mattsson och de andra i personalen. Jag har faktiskt innehaft alla tjänster på fritidshemmet Tärnan. Allt från assistent, barnskötare, städare, fritidspedagog och till slut åtta år som föreståndare.
Jag har även arbetat som närvårdare på psykogeriatriska avdelningen på Grelsby och som närvårdare på Gullåsen. Inom Ålands omsorgsförbund har jag arbetat på deras gruppboende på Svedgränd och vidare har jag även suttit i Omsorgsförbundets styrelse i åtta år.
Tack vare min kära syster har jag även arbetat mycket inom DUV. Jag har varit lägerledare och fungerat som innebandy- och fotbollstränare. Vidare var det jag och David "Tulle" Carlsson som startade den klassiska matchen mellan IFK Mariehamn och DUV. Tillsammans med Lena Jansson skapade vi även "syskonläger" för syskon till barn med funktionsvariationer. Detta gjorde vi för att vi själva hade upplevt hur mycket snabbare vi behövde växa upp och ta ansvar och hur mycket mindre tid och uppmärksamhet vi fick av våra familjer.
När jag slutade som föreståndare på fritidshemmet Tärnan gick jag över till att arbeta som skolcoach vid Strandnäs skola. Arbetet som skolcoach är otroligt viktigt och alla skolor skulle behöva två skolcoacher, en manlig och en kvinnlig. Frågan som alltid uppkommer är: "vad gör man som skolcoach"? Jo, man sitter bland annat med i EVG (Elevvårdsgruppen) och i KIVA-teamet (antimobbnings-team). Man är på sätt och vis spindeln i nätet och har som huvuduppgift att eleverna skall trivas i skolan och att de känner sig sedda och trygga. Tack vare skolcoacher minskar lärarnas arbete och kön till skolkuratorn kan förhoppningsvis förkortas. Det viktigaste är egentligen det förebyggande arbetet i skolorna beträffande trygghet, trivsel och arbetsmotivation. Sedan höstterminen 2018 arbetar jag som lärare i Strandnäs för elever inom NPF-spektrat (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar).
Jag har också arbetat tolv år som stödperson åt ungdomar och unga vuxna inom NPF spektrat. Dessutom har jag haft och har diverse styrelseuppdrag som varit viktiga för olika grupper av människor. Jag har varit hyresgästföreningens ordförande, Ytternäs hem och skolas ordförande och medlem i Ålands Omsorgsförbunds styrelse. Nu sitter jag som styrelsemedlem i Rädda barnens styrelse, Ungdomshuset Boosts styrelse, Kultur- och fritidsnämndens styrelse och är ersättare i socialnämnden. Vidare har jag varit med i stadsfullmäktige och är nu ersättare i stadsstyrelsen.
De fyra senaste åren har jag dubbelarbetat eller egentligen trippelarbetat. Först heltid 38,45h/v som skolcoach, 4h/v som stödperson, heltidsstudier på distans till klasslärare åk 4- 6 40h/v och som fotbollstränare för p03 3h/v träning plus matcher i Finland och Sverige på helgerna. Lägg därtill planeringen till alla dessa aktiviteter och de olika styrelseuppdragen, så har det varit ganska dryga år. Det positiva är det att jag vet att jag klarar en hög arbetsbelastning och att jag har förmånen att "aldrig" vara sjuk. På de senaste tio åren har jag varit sjukskriven två gånger. Båda gångerna för operationer.
De flesta känner även till problematiken med mina tänder och vet att jag på grund av Diabetes och Juvenil parodontit inte har kvar mina riktiga tänder. Tack vare socialdemokraterna så ligger nu även diabetiker inom högkostnadsskyddet också inom tandvården och jag kommer nu att ha råd att fixa till mina tänder.
"Människan först" är kärnan i socialdemokratin
för mig, vilket innebär att vi bör skapa och trygga de mänskliga grund- och basförutsättningarna som krävs för ett fullödigt mänskligt liv för alla.
Kommentarer
Skicka en kommentar