Jag var på en kurs till Danmark inför ett samarbete gällande nordiska språk, nordensdage.nu
7.11-10.11. Ett riktigt roligt och intressant projekt för att skapa förståelse över språkgränserna i norden genom att ungdomarna i årskurs åtta kommunicerade med varandra via sociala medier. Alla ni som är skeptiska till internets inträde i undervisningen borde fått uppleva detta. Ett mycket bra sätt att lära sig om de andra Nordiska språken och länderna genom internet och kommunikation med ungdomar.
När vi var på kursen blev vi naturligtvis att diskutera skillnader mellan skolorna på Island, Åland, Grönland, Färöarna, Norge,Sverige och Danmark. Ett av diskussionsämnena blev Ålands goda Pisa resultat. Vi diskuterade mycket för och nackdelar mellan länderna och sedan blev det mycket fokus på vad de trodde var orsakerna till de försämrade Pisa resultaten för deras del.
Antalet elever i klasserna är det största problemet. De har ca 30 elever i klasserna och det medför i bästa fall att de duktiga eleverna och de som har det svårt klarar sig bra. De bästa kan klara sig själv medan läraren koncentrerar sig på de elever som har det svårt. De elever som hamnar emellan dessa var lärarna mest oroliga för då de nästan aldrig får den uppmärksamhet de behöver. I värsta fall går det dåligt för alla elever då de ger upp på skolan på grund av att läraren har så lite tid att ge dem. Lärarna är också oroade över att flexibiliteten och individualiseringen av undervisningen minskar, ja praktiskt taget försvinner med så stora klasser.
Följande problem är att alltför mycket av deras arbetsdag går åt till annat än undervisning. Här är det dokumentation, uppföljning och kontakt med hemmet som tar mycket mera tid än tidigare. Dokumentationen är det största problemet av dessa tre. Tyvärr tas den tiden ifrån pedagogisk planering och kontakten med hemmet. Det är ju givetvis viktigt att det finns en bra kommunikation mellan skolan och familjen. Föräldrarna måste veta vad som händer i skolan och ha möjlighet att få insyn i arbetet. På samma gång måste lärare känna att de har föräldrarnas stöd och förtroende. Finns det inte bör både föräldrar och lärare arbeta för att återfå/skapa det.
Integrationsresurserna är också ett stort problem i länderna. Som exempel berättade en lärare från en av de svenska skolorna att de fått en elev från Kenya och efter en vecka hade hon normal skolgång i årskurs åtta. Läraren hade inget sätt att kommunicera med eleven och det är ganska avancerat språk i böckerna i årskurs åtta. På Åland har man rätt till minst fem timmar i veckan stödundervisning de första fem åren. Tyvärr kan man ännu inte läsa svenska som andraspråk såsom man kan i Sverige och i Finland.
Utöver dessa punkter togs bedömningsskalan upp där inget av de andra länderna hade krav på godkända betyg i alla ämnen. Alla var överens om att kravbilden rent generellt är för låg i skolorna.
Kort och gott så hade vi ca trettio lärare som "ville" flytta till Åland för att arbeta. Jag skulle önskat att de som vill skära ner på skolans kostnader skulle hört de andra lärarna. Vi skall vara stolta över den Åländska skolan och värna om våra ungdomars utbildning. Pisa resultaten visar att vi har valt rätt väg och det skall vi fortsätta göra!
Kommentarer
Skicka en kommentar