Ronja har nu varit på Bellstasund en vecka. Jag har varit väldigt orolig hur det skulle gå med tanke på hur sommaren på sjukhuset har varit. När Ronja fick reda på att hon skulle iväg så frågade min kära syster om pappa tänkte sälja henne. Klart det skar i hans hjärta när hon sa så, men antagligen var det ju så att hon kom ihåg barnhemmen från Rasmus på luffen eller från årets julkalender. Dock när hon väl kommit dit och sett sig omkring så sa hon direkt till dem som var med: -"Det här är ju inget sjukhus" De hade fått information om vilka färger Ronja tyckte om och fritidsaktiviteter och "inrett" efter det.
De här sakerna visste jag när jag nu skulle fara och hälsa på henne. Jag möttes av en väldigt glad tjej som hade sovit gott (22.30-05.30) och var väldigt glad. Först pratade vi lite med Gabriel Gavric som jobbade där och fick veta lite om verksamheten. Efter det gick vi runt och tittade på lokalerna och sedan till Ronjas stora rum. De har nyligen flyttat till gården så rummet var fortfarande lite skralt inredd men möjligheterna och storleken på rummet var klart över förväntan. Jag och Ronja satt och pratade tio minuter om vår familj och efter det lade vi oss i hennes säng och läste en bok. Vi låg där i nästan femtio minuter och jag läste för henne och hon vilade och skrattade åt det vi läste. Det är otroligt länge sedan vi kunde göra något liknande. Sedan blev vi bjudna på kaffe och mellanmål i köket. Det var riktigt trevligt att sitta och prata med de andra boendena. Jag och Ronja gick efter det ut och gå en stund, men det ville hon inte speciellt länge. Det var väl det enda som gått lite bakåt i hennes mående. När vi kom tillbaka så träffade vi Janne Löfquist som är en av de som jobbat längst inom Bellstasund. Helt enkelt en väldigt trevlig dag tillsammans med Ronja. Så fort jag kommer hem till Åland skall jag sätta upp bilder på hur det såg ut där. Här kan man läsa mera:
Information om Bellstasund
TEACCH-metodiken genomsyrar deras verksamhet ( Artikel om Teacch ). Huset och området var väldigt vackert. Tyvärr hade inte så mycket hunnit ställas i ordning än men det är ju inte så konstigt när de flyttat dit för två veckor sedan. Men själva systemet verkade väl uttänkt och väldigt individanpassat. Det enda som man fick lite oro över var att det ligger ett riskkapitalbolag bakom verksamheten. Men samtidigt så bra som stället verkade och hur bra personalen och deras resurser verkade så ser jag inget problem med detta. De hade två nattpersonal alltid på plats för sex boenden och minst två hela tiden under dagtid. Dvs 3 boende per personal dygnet runt. Ser vi hur det ser ut på Ronjas boende inom Ålands Omsorgsförbund så blir man ju väldigt fundersam hur ett bolag som "måste" gå på vinst har resursena till detta boende emedan ett Kommunförbund som inte skall gå på plus ligger långt under deras personalsnitt. Sett till att omkostnaderna ligger för Omsorgsförbundet/ Bellstasund är ca 75 % av den totala budgeten är lönekostnader så ter det sig synnerligen konstigt. Deesutom var det bara tre "grupper" på två personer plus sen förstås sjukvikarier och semestervikarier som jobbade. Det är ju precis det här vi talat om att är viktigt för de boende på Åland att få kontinuitet i vem som jobbar på ställena. De satsade på att röra sig mycket och det var alltifrån promenader, ridning och bowling. Jag fick verkligen mersmak för detta och när jag nästa vecka får se deras bokslut och budget så skall det verkligen bli intressant att se om det här är framtiden för de åländska klienterna och efter det jag har sett så hoppas jag verkligen det!
De här sakerna visste jag när jag nu skulle fara och hälsa på henne. Jag möttes av en väldigt glad tjej som hade sovit gott (22.30-05.30) och var väldigt glad. Först pratade vi lite med Gabriel Gavric som jobbade där och fick veta lite om verksamheten. Efter det gick vi runt och tittade på lokalerna och sedan till Ronjas stora rum. De har nyligen flyttat till gården så rummet var fortfarande lite skralt inredd men möjligheterna och storleken på rummet var klart över förväntan. Jag och Ronja satt och pratade tio minuter om vår familj och efter det lade vi oss i hennes säng och läste en bok. Vi låg där i nästan femtio minuter och jag läste för henne och hon vilade och skrattade åt det vi läste. Det är otroligt länge sedan vi kunde göra något liknande. Sedan blev vi bjudna på kaffe och mellanmål i köket. Det var riktigt trevligt att sitta och prata med de andra boendena. Jag och Ronja gick efter det ut och gå en stund, men det ville hon inte speciellt länge. Det var väl det enda som gått lite bakåt i hennes mående. När vi kom tillbaka så träffade vi Janne Löfquist som är en av de som jobbat längst inom Bellstasund. Helt enkelt en väldigt trevlig dag tillsammans med Ronja. Så fort jag kommer hem till Åland skall jag sätta upp bilder på hur det såg ut där. Här kan man läsa mera:
Information om Bellstasund
TEACCH-metodiken genomsyrar deras verksamhet ( Artikel om Teacch ). Huset och området var väldigt vackert. Tyvärr hade inte så mycket hunnit ställas i ordning än men det är ju inte så konstigt när de flyttat dit för två veckor sedan. Men själva systemet verkade väl uttänkt och väldigt individanpassat. Det enda som man fick lite oro över var att det ligger ett riskkapitalbolag bakom verksamheten. Men samtidigt så bra som stället verkade och hur bra personalen och deras resurser verkade så ser jag inget problem med detta. De hade två nattpersonal alltid på plats för sex boenden och minst två hela tiden under dagtid. Dvs 3 boende per personal dygnet runt. Ser vi hur det ser ut på Ronjas boende inom Ålands Omsorgsförbund så blir man ju väldigt fundersam hur ett bolag som "måste" gå på vinst har resursena till detta boende emedan ett Kommunförbund som inte skall gå på plus ligger långt under deras personalsnitt. Sett till att omkostnaderna ligger för Omsorgsförbundet/ Bellstasund är ca 75 % av den totala budgeten är lönekostnader så ter det sig synnerligen konstigt. Deesutom var det bara tre "grupper" på två personer plus sen förstås sjukvikarier och semestervikarier som jobbade. Det är ju precis det här vi talat om att är viktigt för de boende på Åland att få kontinuitet i vem som jobbar på ställena. De satsade på att röra sig mycket och det var alltifrån promenader, ridning och bowling. Jag fick verkligen mersmak för detta och när jag nästa vecka får se deras bokslut och budget så skall det verkligen bli intressant att se om det här är framtiden för de åländska klienterna och efter det jag har sett så hoppas jag verkligen det!
Kommentarer
Skicka en kommentar